Svärmor, Stora och Lilla
Att ta en cappucino på en uteserv
11/30/2012
11/29/2012
Dagens boktips
Nina Åkestams blogg på DI.se är ofta läsvärd. Här berättar hon öppet om de mörka stunderna.
Den där boken hon rekommenderar, Lyckofällan är beställd, líksom Melankoliska rum, av Karin Johannisson, även den rekommenderad av Nina.
Återkommer med recensioner.
Den där boken hon rekommenderar, Lyckofällan är beställd, líksom Melankoliska rum, av Karin Johannisson, även den rekommenderad av Nina.
Återkommer med recensioner.
Jag tror jag får framfall!
Jag är så arg så jag tror jag får framfall!
Eller
Jag skrattade så jag tror jag fick framfall!
Kommer inte ihåg vid vilka tillfällen man brukade utbrista detta.
En sak vet jag dock, det ansågs som ett roligt uttryck, och det var det säkert.
DÅ.
(Operation om en månad)
Trallallallalaa, då kan jag börja jogga!
Eller
Jag skrattade så jag tror jag fick framfall!
Kommer inte ihåg vid vilka tillfällen man brukade utbrista detta.
En sak vet jag dock, det ansågs som ett roligt uttryck, och det var det säkert.
DÅ.
(Operation om en månad)
Trallallallalaa, då kan jag börja jogga!
11/28/2012
Nykär
Idag är jag kär i Hanna Hellqvist och Jakten på det perfekta livet.
Dissar alltså Berg som flyttar in hos hon som är smalare än jag.
Dissar alltså Berg som flyttar in hos hon som är smalare än jag.
Barn och sanningar
Såg att Berg flyttar in hos Anna Book ikväll.
Måste berätta en liten anekdot:
För sisådär 15-20 år sedan var det många som tyckte att jag var lik henne. Jag har för övrigt fått höra att jag även är lik
Ana Martinez
...och Eva Longoria
Jag berättade detta för Lilla för en tid sedan - att jag och Anna var lika, alltså. Detta var när hon var med på något TV-program. Let´s Dance var det ju!
Tycker du att vi är lika, frågar jag, ganska förutsättningslöst.Med förhoppning att hon ska svara att jag är snyggare.
Svaret kommer reptilsnabbt:
Ja, men hon är smalare än du!
Den satt som en smäck. Och.....där......kom mamma ner på jorden!
Måste berätta en liten anekdot:
För sisådär 15-20 år sedan var det många som tyckte att jag var lik henne. Jag har för övrigt fått höra att jag även är lik
Caroline av Monaco
Carola
...och Eva Longoria
Jag berättade detta för Lilla för en tid sedan - att jag och Anna var lika, alltså. Detta var när hon var med på något TV-program. Let´s Dance var det ju!
Tycker du att vi är lika, frågar jag, ganska förutsättningslöst.
Svaret kommer reptilsnabbt:
Ja, men hon är smalare än du!
Den satt som en smäck. Och.....där......kom mamma ner på jorden!
11/27/2012
Mittemellanmamma
Nej nu kommer Tabita och skrämmer Madickenmamman på flykten. Schas!
Nåt mittemellan är att föredra, va?
Nåt mittemellan är att föredra, va?
Same, same - but different?
Funderar lite över det här med att vara lite nere, nedstämd, melankolisk ja, kanske rent av deprimerad. Vem vet vad man ska sätta för etikett på sitt sinnestillstånd? Finns det något rätt eller fel?
För det första. Det slår mig att många talar om detta sinnestillstånd först när de ha gått igenom den mörka perioden.
Det har varit en tuff vår, men nu är jag tillbaka
X berättar om sin depression på 80-talet
Vilka orsaker kan det finnas? Dels, tror jag, att man är rädd att bli stigmatiserad, stämplad som svag, som en som man inte riktigt kan räkna med. Kan man vara deppig OCH kompetent, liksom?
Många kanske inte heller orkar med att visa sin svaghet. Orkar inte därför att man
faktiskt är eneriglös och många gånger också drar sig undan andra människor.
Så, att tala om sin nedstämdhet orkar man göra först när man fått näsan ovanför vattenytan.
Eller så är det så att man inte blir varse hur dåligt man mått förrän man mår bättre?
För det andra. Deppighetens orsaker. För mig verkar det som om det är "finare" att vara nere för att man arbetat för mycket än att bara bli deppig så där slentrianmässigt utan egentlig orsak. Som mig då. Inte nog med att jag är nere då och då, jag har försatt mig i den här situationen, inte genom att försöka vara duktig flicka, ställa upp för alla andra, göra karriär, jobba dygnet runt - nej, jag är där jag är därför att jag är allmänt slö, slapp och likgiltig. För att livet i sig själv har överrumplat mig med sin tristess, gråhet och brist på mening.
JOBBA sig till en depression - det är KLASS!
Top notch.
Det är lite kamikazeglamour över det, eller hur?
Men att bara glida in i deppigheten så där utan ansträngning som en annan drönare...
Nej, det blir inga pluspoäng på det inte.
För det första. Det slår mig att många talar om detta sinnestillstånd först när de ha gått igenom den mörka perioden.
Det har varit en tuff vår, men nu är jag tillbaka
X berättar om sin depression på 80-talet
Vilka orsaker kan det finnas? Dels, tror jag, att man är rädd att bli stigmatiserad, stämplad som svag, som en som man inte riktigt kan räkna med. Kan man vara deppig OCH kompetent, liksom?
Många kanske inte heller orkar med att visa sin svaghet. Orkar inte därför att man
faktiskt är eneriglös och många gånger också drar sig undan andra människor.
Så, att tala om sin nedstämdhet orkar man göra först när man fått näsan ovanför vattenytan.
Eller så är det så att man inte blir varse hur dåligt man mått förrän man mår bättre?
För det andra. Deppighetens orsaker. För mig verkar det som om det är "finare" att vara nere för att man arbetat för mycket än att bara bli deppig så där slentrianmässigt utan egentlig orsak. Som mig då. Inte nog med att jag är nere då och då, jag har försatt mig i den här situationen, inte genom att försöka vara duktig flicka, ställa upp för alla andra, göra karriär, jobba dygnet runt - nej, jag är där jag är därför att jag är allmänt slö, slapp och likgiltig. För att livet i sig själv har överrumplat mig med sin tristess, gråhet och brist på mening.JOBBA sig till en depression - det är KLASS!
Top notch.
Det är lite kamikazeglamour över det, eller hur?
Men att bara glida in i deppigheten så där utan ansträngning som en annan drönare...
Nej, det blir inga pluspoäng på det inte.
11/26/2012
Snygg igår
Har man någonsin varit nöjd med sitt utseende?
Ja, vissa dagar kanske, någon nanosekund, när man går kisande förbi en spegel som förlåtande undlåter att visa alla delar under halsnivå. Man kisar, sänker ljuset, lägger sig till med en konstig min, och en högst onaturlig vinkel som man kan se ungefär lika ofta som det blir total solförmörkelse.
Sen tittar man på bilder av sig själv. För fem år sedan, för 10 år sedan, för 25 år sedan. Och så utbrister man: Vad snygg jag var!
Ja, det hände faktiskt mig, häromdagen. (Psst, säg inget till någon)
Så tänker man: det KAN ju faktiskt vara så att man är snygg just nu också. Idag alltså.
Så man kanske bara skulle bestämma att det är så det är.
Det gör vi, tycker jag. Häng på vettja!
11/25/2012
Så sant som det är sagt
...och många av oss kvinnor behöva inse!
11/23/2012
Skabb, klinker och atomer
Fin kväll DET var då. NOT!
Lilla kommer hem - sent - från träningen och är i upplösningstillstånd: Jag har fått skabb!
Nej, vi bor inte med stampat jordgolv i en koja i skogen, vill jag poängtera för dig. Och, eh, ja, vi sköter vår hygien enligt gängse normer.
Snabbt lägga undan läxböckerna en sekund (kemiprov-imorgon-trallalla-och-vi-är-sent-ute-som-vanligt) för ett ringa runt till handbollsmammor för att 1. varna Lillas kompisar som varit i närkontakt med Lilla (behöver jag säga att handboll är en kontaktsport...), som lånat kläder eller handduk av Lilla (de gör de hela tiden, de små liven, bara på pin kiv känns det som just nu). 2. Ta reda på vilket läkemedel som ska införskaffas.
Vid det här laget kliar det rejält på samtliga familjemedlemar kan jag säga. Till och med Musse, kaninen scratchar febrilt...
Det visar sig att läkemedlet är det samma som används mot flatlöss. Hrm.
Efter stort palaver får vi Stora att rusa iväg till apoteket som stänger om en kvart, så att vi kan fortsätta förhöra om emulsioner och atomer och periodiska systemet och fan och hans mormor.
Nåväl. Stora rusar iväg, iförd solglasögon för att inte röja sin identitet, ut i regnet. Och klockan är 19.45. Solglasögon är ju verkligen diskret!
Som grädde på moset löper hon ut genom ytterdörren via det nylagda klinkergolvet i hallen som vi fått strikta order att inte beträda. Och då menar jag nylagt som i att det var inlagt på eftermiddagen.
In med Lilla i duschen, och sedan smörja HELA kroppen, med salvan som INTE luktar godis och som hon måste ha på i 24 timmar. Tack för kaffet!
Idag meddelar hantverkaren att han måste riva upp ett par kvadratmeter av golvet, och lägga nytt, eftersom de numera efter Storas gatlopp, ligger minst sagt hullerombuller. Han kommer tillbaka nästa vecka, morsning och goodbye!
Lilla kommer hem - sent - från träningen och är i upplösningstillstånd: Jag har fått skabb!
Nej, vi bor inte med stampat jordgolv i en koja i skogen, vill jag poängtera för dig. Och, eh, ja, vi sköter vår hygien enligt gängse normer.
Snabbt lägga undan läxböckerna en sekund (kemiprov-imorgon-trallalla-och-vi-är-sent-ute-som-vanligt) för ett ringa runt till handbollsmammor för att 1. varna Lillas kompisar som varit i närkontakt med Lilla (behöver jag säga att handboll är en kontaktsport...), som lånat kläder eller handduk av Lilla (de gör de hela tiden, de små liven, bara på pin kiv känns det som just nu). 2. Ta reda på vilket läkemedel som ska införskaffas.
Vid det här laget kliar det rejält på samtliga familjemedlemar kan jag säga. Till och med Musse, kaninen scratchar febrilt...
Det visar sig att läkemedlet är det samma som används mot flatlöss. Hrm.
Efter stort palaver får vi Stora att rusa iväg till apoteket som stänger om en kvart, så att vi kan fortsätta förhöra om emulsioner och atomer och periodiska systemet och fan och hans mormor.
Nåväl. Stora rusar iväg, iförd solglasögon för att inte röja sin identitet, ut i regnet. Och klockan är 19.45. Solglasögon är ju verkligen diskret!
Som grädde på moset löper hon ut genom ytterdörren via det nylagda klinkergolvet i hallen som vi fått strikta order att inte beträda. Och då menar jag nylagt som i att det var inlagt på eftermiddagen.
In med Lilla i duschen, och sedan smörja HELA kroppen, med salvan som INTE luktar godis och som hon måste ha på i 24 timmar. Tack för kaffet!
Idag meddelar hantverkaren att han måste riva upp ett par kvadratmeter av golvet, och lägga nytt, eftersom de numera efter Storas gatlopp, ligger minst sagt hullerombuller. Han kommer tillbaka nästa vecka, morsning och goodbye!
ICE och jag.
(Stora och Lilla vill ej vara med på bild.)
PS.Skabben kommer antagligen från scoutstugan där Lillas lag hade kick-off-helg eller från hotellet anstalten där de spelade USM för ett tag sedan. DS.
Lite skryt
I ett tidigare inlägg (Kvastskaft) ondgjorde jag mig över folk som pratar om sin träning... Men samtidigt är det ju så att jag aldrig utgett mig för att vara konsekvent...Snarare tvärtom faktiskt!
Så här kommer det:
Idag firar jag att jag har tränat tre gånger i veckan i tre månader i rad!
Jag lovarnästan att jag inte ska tjata mer om min träning. Men jag är faktiskt mäkta stolt över mig själv.
Festligheterna består av skumpa och ett nyinköpt rött läppstift.
Först tänkte jag ta en bild på detta men så tänkte jag: herregud, du vet väl hur ett läppstift ser ut - och även en flaska champagne. Eller hur?
Trevlig fredag!
Så här kommer det:
Idag firar jag att jag har tränat tre gånger i veckan i tre månader i rad!
Jag lovar
Festligheterna består av skumpa och ett nyinköpt rött läppstift.
Först tänkte jag ta en bild på detta men så tänkte jag: herregud, du vet väl hur ett läppstift ser ut - och även en flaska champagne. Eller hur?
Trevlig fredag!
Jag är en palettkirurgfisk
Hej, det är jag som ärDoris! Åtminstone om Stora och Lilla får bestämma.
Först tog jag lite illa vid mig, gjorde inte direkt vågen om man så säger. Men så kom jag på att jag gillade henne när jag så filmen. Hitta Nemo, alltså.
Visst. Doris är väl inte den skarpaste kniven i lådan, har inte alla pingviner på flaket, och allt vad man nu kan säga. Men hon är - hur ska jag säga - ganska kul, charmig, naiv, oförarglig - och corny.
Oj, beskrev jag mig själv så?
Jag gillar att spela vara corny! Livet blir så mycket roligare så. Men jag inser också att jag borde vara mer SERIÖS också.
Får jobba på det...
Ja, och så har hon och jag problem med närminnet också.
Ryck upp dig!
De där dagarna, de där stunderna, den där känslan.
Melankolins våta filt lägger sig över livsgnistan och kväver den sånär.
Någon har dragit ur sladden. Energin når all-time-low.
Det känns som om man aldrig mer kommer att skratta.
Gör nåt roligt! Säger de. Men vad finns det som är roligt då?
Ryck upp dig! Säger de. Ok, hur?
Det bli bättre! Säger de. Ok, när?
Svarar hon som står högst upp på Maslows behovstrappa.
Hon, som har allt. Men som tydligen behöver något mer.
Skämmes, tamejfan!
Och det värsta är att den enda som kan förändra läget, ja det är hon själv.
Hon som saknar styrfart och kraft.
Nej, det är inte dig jag talar om. Det är mig. Eller, kanske oss?
Melankolins våta filt lägger sig över livsgnistan och kväver den sånär.
Någon har dragit ur sladden. Energin når all-time-low.
Det känns som om man aldrig mer kommer att skratta.
Gör nåt roligt! Säger de. Men vad finns det som är roligt då?
Ryck upp dig! Säger de. Ok, hur?
Det bli bättre! Säger de. Ok, när?
Svarar hon som står högst upp på Maslows behovstrappa.
Hon, som har allt. Men som tydligen behöver något mer.
Skämmes, tamejfan!
Och det värsta är att den enda som kan förändra läget, ja det är hon själv.
Hon som saknar styrfart och kraft.
11/22/2012
Fasansfull frilla
Alltså, det finns en aktuell politisk person, som är med i media idag och som har en frisyr som är skrattretande lik frisyren på en person som gillade att stå och gorma i en talarstol inför massorna på fyrtiotalet.
Om denne person, ja han som syns i bild i medier idag alltså, hade varit företrädare för M, hade Schlingmann bett honom gå till frissan.
Ja, jag veeeeeeet att det här är personangrepp, men jag kunde inte låta bli!
Det är mycket möjligt att denne SD:are är en förtjusande ung man med hjärtat på rätta stället och med humana värder........
NÄE!!!
Om denne person, ja han som syns i bild i medier idag alltså, hade varit företrädare för M, hade Schlingmann bett honom gå till frissan.
Ja, jag veeeeeeet att det här är personangrepp, men jag kunde inte låta bli!
Det är mycket möjligt att denne SD:are är en förtjusande ung man med hjärtat på rätta stället och med humana värder........
NÄE!!!
Somliga straffar gud omgående
Du har kanske läst den förut, den här lilla berättelsen, som jag hoppas är sann:
A 50- something year old white woman arrived at her seat on a crowded flight and immediately didn’t want the seat. The seat was next to a black man. Disgusted, the woman immediately summoned the flight attendant and demanded a new seat.
The woman said ”I cannot sit here next to this black man.” The fight attendant said ”Let me see if I can find another seat.”
After checking, the flight attendant returned and stated ”Ma’am, there are no more seats in economy, but I will check with the captain and see if there is something in first class.”
About 10 minutes went by and the flight attendant returned and stated ”The captain has confirmed that there are no more seats in economy, but there is one in first class. It is our company policy to never move a person from economy to first class, but being that it would be some sort of scandal to force a person to sit next to an UNPLEASANT person, the captain agreed to make the switch to first class.”
Before the woman could say anything, the attendant gestured to the black man and said, ”Therefore sir, if you would so kindly retrieve your personal items, we would like to move you to the comfort of first class as the captain doesn’t want you to sit next to an unpleasant person.”
Passengers in the seats nearby began to applause while some gave a standing ovation.
A 50- something year old white woman arrived at her seat on a crowded flight and immediately didn’t want the seat. The seat was next to a black man. Disgusted, the woman immediately summoned the flight attendant and demanded a new seat.
The woman said ”I cannot sit here next to this black man.” The fight attendant said ”Let me see if I can find another seat.”
After checking, the flight attendant returned and stated ”Ma’am, there are no more seats in economy, but I will check with the captain and see if there is something in first class.”
About 10 minutes went by and the flight attendant returned and stated ”The captain has confirmed that there are no more seats in economy, but there is one in first class. It is our company policy to never move a person from economy to first class, but being that it would be some sort of scandal to force a person to sit next to an UNPLEASANT person, the captain agreed to make the switch to first class.”
Before the woman could say anything, the attendant gestured to the black man and said, ”Therefore sir, if you would so kindly retrieve your personal items, we would like to move you to the comfort of first class as the captain doesn’t want you to sit next to an unpleasant person.”
Passengers in the seats nearby began to applause while some gave a standing ovation.
11/21/2012
Kvastskaft del 2
Har funderat lite på mitt inlägg om kvastskaftsmänniskorna och inser att jag låter väldigt fördömande.
Så, ett litet förtydligande är på sin plats.
Alla har rätt att vara som dom är. Vad jag menar är bara att jag inte finner någon mening i att imgås med den typen av männiksor. Och som sagt så tror jag inte att de uppskattar mig, heller.
Då kanske vi ska simma i det akvarium där i trivs bäst - som fisken i vattnet so to speak.
Jag vill ha kul - de vill ha trevligt.
Jag vill ha äventyr - de vill ha trygghet.
Jag vill ha asgarv - de vill ha ett återhållet leende.
Jag vill driva med mig själv - de vill vara på den säkra sidan
Vi är helt enkelt olika, så är det bara. Här finns inget rätt eller fel.
Bara olika preferenser.
Så, ett litet förtydligande är på sin plats.
Alla har rätt att vara som dom är. Vad jag menar är bara att jag inte finner någon mening i att imgås med den typen av männiksor. Och som sagt så tror jag inte att de uppskattar mig, heller.
Då kanske vi ska simma i det akvarium där i trivs bäst - som fisken i vattnet so to speak.
Jag vill ha kul - de vill ha trevligt.
Jag vill ha äventyr - de vill ha trygghet.
Jag vill ha asgarv - de vill ha ett återhållet leende.
Jag vill driva med mig själv - de vill vara på den säkra sidan
Vi är helt enkelt olika, så är det bara. Här finns inget rätt eller fel.
Bara olika preferenser.
Vissa vill sitta på tredje raden - jag vill sitta på den första!
11/20/2012
Körigt när gammeln kommer
Det tarvar sin kvinna att bli semi-antik. Mycket som ska hinnas med. Just nu har jag följande trendiga och coola punkter på min göra-lista:
Ja, också blir håret kortare och kortare för varje besök hos min frisör - panjsovarning nr 1.
Och pansjovarning nr 2.
Den ultimata:
Jag skriver om mina sjukdomar. HJÄLP!
- sömnutredning. Snarkar tydligen rätt rejält enligt ICE.
- gynekologen.Skulle vilja börja jogga, men de nedre regionerna vill inte riktigt - hur ska jag uttrycka mig - samarbeta. Kan tydligen avhjälpas med ett lättare kirurgiskt ingrepp.
- mammografi.
- sluta med Sertralinet. Ska man egentligen inte göra på hösten, men jag tror att jag grejar det.
- förnya recept på Imovane. Känns bra att ha som en nödlösning om det gått alltför många nätter med dålig sömn. Eller om jag bara MÅSTE vara alert tidigt på morgonen.
Ja, också blir håret kortare och kortare för varje besök hos min frisör - panjsovarning nr 1.
Och pansjovarning nr 2.
Den ultimata:
Jag skriver om mina sjukdomar. HJÄLP!
Getting older ain´t for sissies, Iris Apfel
11/19/2012
Livet är för kort för kvastskaft
Nu har jag bestämt mig. Jag ska sluta slösa min tid på kvastskaftmänniskor. Du vet de där som säger saker som:
Oh, jag älskar Chardonnay! Vi ska åka till Majääämi på en familjesemester och bara rå om varandra!
De vill bara hålla sin fasad skinande blank och uppför sig så stelt och behärskat att man kunde tro att de har ett kvastskaft uppstoppat där bak. I ett samtal med den här typen av människa kommer man liksom aldrig till det viktiga, det som gör att ett MÖTE uppstår.
Och bilen går bra?
Är det så att för vissa människor finns det något tryggt i att aldrig beröra djupare saker än vädret? Och att de tycker att såna som jag verkar skrämmande för känsliga personer?
Ja, jag vet, lite smalltalk behävs ju som ett socialt smörjmedel, som ett slags förspel om du så vill. (oj, mycket snack och liten verkstad här va?!). Men med vissa kommer man ju liksom inte längre.
Nej, jag har inte tiiid att titta på TV för jag läser så mycket böcker om hälsa och motion!
Jaaa, jag ÄR avundsjuk på dig som läser de där böckerna och som inte har ett uns fett på kroppen och som alltid bara dricker ett halvt glas rödvin för att du ska träna imorgon.
Men jag undrar också varför det bara är de som pratar om sitt intresse för hälsa, kost och träning som hörs så högt? Jag har aldrig stött på människor som tvångsmässigt måste ORERA om sin filateli, handarbetsintresse, boxning eller orientering.
Eller är det jag som inte hör dem utan bara höra hälsofreakens röda skynke? Ja, ja är så känslig så att jag kan HÖRA det röda skynket. Då är det illa.
Kvastskaftsmänniskor uppfattar jag som tillknäppta, stela, proppfulla med prestige, noll självinsikt, oförmåga till att släppa loss. Sippa Östermalmsdamer som kikar bakom gardinen. Som alltid undrar Men vad ska folk tänka. Skitnödiga med en stiff upper lip. Jag orkar inte. Det är så onödigt.
Men kanske är de bara blyga, och tycker att jag är en hemsk person som fläker ut min personlighet på ett alltför oblygt och påfluget sätt. Rakt i ansiktet påå dem.
Jag ska som sagt sluta att öda min tid på dem, och det kanske är förnuftigt.
Och barmhärtigt.
Främst för dem, kanske...
Oh, jag älskar Chardonnay! Vi ska åka till Majääämi på en familjesemester och bara rå om varandra!
De vill bara hålla sin fasad skinande blank och uppför sig så stelt och behärskat att man kunde tro att de har ett kvastskaft uppstoppat där bak. I ett samtal med den här typen av människa kommer man liksom aldrig till det viktiga, det som gör att ett MÖTE uppstår.
Och bilen går bra?
Är det så att för vissa människor finns det något tryggt i att aldrig beröra djupare saker än vädret? Och att de tycker att såna som jag verkar skrämmande för känsliga personer?
Ja, jag vet, lite smalltalk behävs ju som ett socialt smörjmedel, som ett slags förspel om du så vill. (oj, mycket snack och liten verkstad här va?!). Men med vissa kommer man ju liksom inte längre.
Nej, jag har inte tiiid att titta på TV för jag läser så mycket böcker om hälsa och motion!
Jaaa, jag ÄR avundsjuk på dig som läser de där böckerna och som inte har ett uns fett på kroppen och som alltid bara dricker ett halvt glas rödvin för att du ska träna imorgon.
Men jag undrar också varför det bara är de som pratar om sitt intresse för hälsa, kost och träning som hörs så högt? Jag har aldrig stött på människor som tvångsmässigt måste ORERA om sin filateli, handarbetsintresse, boxning eller orientering.
Eller är det jag som inte hör dem utan bara höra hälsofreakens röda skynke? Ja, ja är så känslig så att jag kan HÖRA det röda skynket. Då är det illa.
Kvastskaftsmänniskor uppfattar jag som tillknäppta, stela, proppfulla med prestige, noll självinsikt, oförmåga till att släppa loss. Sippa Östermalmsdamer som kikar bakom gardinen. Som alltid undrar Men vad ska folk tänka. Skitnödiga med en stiff upper lip. Jag orkar inte. Det är så onödigt.
Men kanske är de bara blyga, och tycker att jag är en hemsk person som fläker ut min personlighet på ett alltför oblygt och påfluget sätt. Rakt i ansiktet påå dem.
Jag ska som sagt sluta att öda min tid på dem, och det kanske är förnuftigt.
Och barmhärtigt.
Främst för dem, kanske...
Joråsatteeee del2
Det var ju den här bilden som skulle hänga med det förra inlägget om att jag och ICE hängt ihop i två decennier.
11/17/2012
"Tänk om Erik filmar detta och lägger ut på Youtube"
Den här är så jäkla bra! Filmsekvensen från Hitlers sista dagar (heter den väl) är ju travesterad minst hundra gånger tidgare i olika varianter, men den här är bara sååå bra!
11/16/2012
"Du behöver bara vara lycklig"
Lilla frågade mig häromdagen om jag skulle bli stolt över henne om hon flyttade till LA.
Hon hade väl sett nåt skit på TV, tänker jag.
Jag svarade att det som skulle göra mig stolt och lycklig var att hon var lycklig. Sen kom jag på att det är ett väldigt högt krav på en unge. Kanske till och med högre än att säga att hon ska göra karriär, tjäna mycket pengar och bli allmänt framgångsrik.
Note to self: prata med Stora och Lilla och att livet inte bara innehåller lycka, utan också motgångar, bedrövelser och annat tungt. Och att det som är allra vanligast i livet är inte ytterligheter som lycka eller sorg, utan det som ligger mitt emellan. Det där gråa vardagarna som är livet.
De flesta dagar kan etiketteras med: jahaja, och?, jaså eller whatever.
Hon hade väl sett nåt skit på TV, tänker jag.
Jag svarade att det som skulle göra mig stolt och lycklig var att hon var lycklig. Sen kom jag på att det är ett väldigt högt krav på en unge. Kanske till och med högre än att säga att hon ska göra karriär, tjäna mycket pengar och bli allmänt framgångsrik.
Note to self: prata med Stora och Lilla och att livet inte bara innehåller lycka, utan också motgångar, bedrövelser och annat tungt. Och att det som är allra vanligast i livet är inte ytterligheter som lycka eller sorg, utan det som ligger mitt emellan. Det där gråa vardagarna som är livet.
De flesta dagar kan etiketteras med: jahaja, och?, jaså eller whatever.
Klimakteriehäxa on wheels
Jag vill ha en där det står Klimakteriehäxa bakom ratten.
Det vore väl nåt!
11/15/2012
Drägg i Sveriges Riksdag
Lite om Almqvist Erik. Sverigedemokrat.
Han skyller på att han var berusad. Tänker på om Nurnbergrättegångarna alltså bara var ett resultat av en rejäl bläcka.
Ja, hela rasismgrejen kanske bara är en otrevlig bieffekt av att konsumera alkohol?
* * *
Undrar om Almqvist tycker att Zlatan får kalla Sverige för sitt hemland?
* * *
Ekeroth och Almqvist: Expressen gör en träffande jämförelse när de målar upp bilden av Anders Borg med ett järnrör på en gatan i Stockholm, livligt påhejad av Beatrice Ask, också hon med järnrör.
* * *
Enligt en färsk opinionsundersökning är Sverigedemokraterna tredje största parti just nu. Ja, om amn kan tänka sig Almqvist som finansminister och Ekeroth som justitieminister ska man ju självklart rösta på SD.
Nu får folk ta och kamma till sig och inse att det inte går att stödja ett sånt parti!
Han skyller på att han var berusad. Tänker på om Nurnbergrättegångarna alltså bara var ett resultat av en rejäl bläcka.
Ja, hela rasismgrejen kanske bara är en otrevlig bieffekt av att konsumera alkohol?
* * *
Undrar om Almqvist tycker att Zlatan får kalla Sverige för sitt hemland?
* * *
Ekeroth och Almqvist: Expressen gör en träffande jämförelse när de målar upp bilden av Anders Borg med ett järnrör på en gatan i Stockholm, livligt påhejad av Beatrice Ask, också hon med järnrör.
* * *
Enligt en färsk opinionsundersökning är Sverigedemokraterna tredje största parti just nu. Ja, om amn kan tänka sig Almqvist som finansminister och Ekeroth som justitieminister ska man ju självklart rösta på SD.
Nu får folk ta och kamma till sig och inse att det inte går att stödja ett sånt parti!
11/14/2012
Tårar efter träning
Dagens Zumbapass med BÄSTA instruktören.
Ja, jag vet att BÄSTA är en klyscha i dagens sociala medier liksom ordet FINASTE. Men han är verkligen bäst. Han skapar sådan stämning i klassen, alla ler och skrattar och kämpar. Efter bästa förmåga.
Vi kör allt från swing, broadway, disco och techno. SÅ kul.
För andra gången började jag faktiskt att gråta av lycka under de sista minutrarnas stretching och nedvarvning som utfördes till den här låten:
Ja, jag vet att BÄSTA är en klyscha i dagens sociala medier liksom ordet FINASTE. Men han är verkligen bäst. Han skapar sådan stämning i klassen, alla ler och skrattar och kämpar. Efter bästa förmåga.
Vi kör allt från swing, broadway, disco och techno. SÅ kul.
För andra gången började jag faktiskt att gråta av lycka under de sista minutrarnas stretching och nedvarvning som utfördes till den här låten:
11/13/2012
Feministisk fotbollsgala!?
Fotbollsgalan går i bräschen; "Årets målvakt. Årets målvakt HERR."
Istf; "Årets målvakt. Årets målvakt DAM".
Dessutom skakade Zlatan hand med hon som blev årets forward när de skulle gå upp på scenen tillsammans. Ingen trams med att erbjuda armen eller kindpussas, nej ett rekorderligt handslag.
Två idrottsutövare emellan, liksom.
Zlatan med Lotta Schelin som fick diamantbollen
För tjugo år sedan, när jag skulle signera första bokslutet stod där: företaget har haft sex anställda, varav fem kvinnor.
Jag opponerade mig omedelbums...
Det blev ändrat till: företaget har haft sex anställda, varav en man.
Istf; "Årets målvakt. Årets målvakt DAM".
Dessutom skakade Zlatan hand med hon som blev årets forward när de skulle gå upp på scenen tillsammans. Ingen trams med att erbjuda armen eller kindpussas, nej ett rekorderligt handslag.
Två idrottsutövare emellan, liksom.
Zlatan med Lotta Schelin som fick diamantbollen
För tjugo år sedan, när jag skulle signera första bokslutet stod där: företaget har haft sex anställda, varav fem kvinnor.
Jag opponerade mig omedelbums...
Det blev ändrat till: företaget har haft sex anställda, varav en man.
11/12/2012
Först på bollen!
Nu har jag beställt en IPad Mini! Jag, som alltid är en late-adopter, sist på bollen, vad du vill.
Nu fattas det vär bara att den är full med buggar och andra "nybörjarfel" Skulle vara så typiskt.
Nu fattas det vär bara att den är full med buggar och andra "nybörjarfel" Skulle vara så typiskt.
11/11/2012
Folkilsk Fars Dag
Fars dag är över. Känner mig allmänt folkilsk. Det bara bubblar i kroppen när Stora ska hjälpa Lilla med läxan och ICE kommer emellan och ska "skämta" . Irriterad för att jag tror att de ska tappa fokus. Irriterad för att det han säger inte ens är roligt. Irriterad för att jag tydligen inte kan "räkna till tio".
Fast jag snart är femtio.
Förresten; irriterad för att jag är snart femtio.
Slut på meddelandet.
Fast jag snart är femtio.
Förresten; irriterad för att jag är snart femtio.
Slut på meddelandet.
11/10/2012
Tänk positivt
ICE har en ide om vad jag ska få i femtioårspresent...
Ska man vara tacksam att det inte är ENKEL biljett, kanske?
Ska man vara tacksam att det inte är ENKEL biljett, kanske?
11/08/2012
Discobruttan goes hälsokost
Fram till nu klimakteriet har jag tyckt att allt alternativt som spikmattor, yoga, vitaminpiller unt so weiter har varit konstigt. Men nu när jag är där jag är i livet, läs: dålig nattsömn, ischias, plattfot (nu finns det tyvärr inga piller mot detta, men hålfotsinläggen sitter som en smäck) rörlighet som ett kassaskåp,humörsvängningar. Ja, du vet!
NU helt plötsligt kommer jag på mig själv med att spankulera ut från kvarterets hälsokostbutik alltför många hundralappar fattigare.
Är det en förmildrande omständighet att jag krockade med en gammal rockstjärna i dörrhållet? Säg att det är det. Och både han och jag kan åldras med hedern i behåll.
Jag ska köpa piller för pengarna. Och flyga ut över ängarnaaaaa!
NU helt plötsligt kommer jag på mig själv med att spankulera ut från kvarterets hälsokostbutik alltför många hundralappar fattigare.
Är det en förmildrande omständighet att jag krockade med en gammal rockstjärna i dörrhållet? Säg att det är det. Och både han och jag kan åldras med hedern i behåll.
Jag ska köpa piller för pengarna. Och flyga ut över ängarnaaaaa!
Lyckan i att fuska
När jag flyttade hemifrån njöt jag av att fuskdammsuga. Ingen mamma som lakoniskt undrade:Har du dammsugit HELA lägenheten på sju minuter?
Sedan övergick jag till att anmäla mig till kvällskurser: bokföring, företagsekonomi osv. Och tänk lyckan i att strunta i att gå en kväll.
En annan njutning är när man har en kväll utan familjen: vad härligt att låta middagen bestå av, tja, ostbågar, en bit Brie de Meaux eller något annat som inte har med kostcirkeln att göra.
Idag skolkar jag från träningspasset på gymet. Men kan ändå känna mig nöjd med mig själv då jag är inne på åttonde veckan med träning tre dagar per vecka. Så jädra nöjd med mig själv.
Fast jag fuskar dårå...
11/06/2012
50 shades of grey
...den tänker jag INTE läsa. Varför väcka den björn som sover, eller hur var det nu...
Dagens I-landsproblem: nycklar
Idag är en bra dag. Men det hindrar ju inte att man kan reta sig på något. Jag vet inte hur det är med er, men i min väska är det alltid Beirut. Gamla kvitton, handlalappar och allsköns bråte som är "bra att ha".
Men nu till det STORA problemet: nycklarna hamnar alltid längst ner på botten och på "fel" sida. Om jag sticker ned handen till höger, nog sjutton ligger nycklarna till vänster. Och vice versa.
Dessutom är jag alltid kissnödig när jag kommer hem. Frustrerande var ordet.
Hörde jag nån säga krig, svält och miljöhot? Fnys!
Men nu till det STORA problemet: nycklarna hamnar alltid längst ner på botten och på "fel" sida. Om jag sticker ned handen till höger, nog sjutton ligger nycklarna till vänster. Och vice versa.
Dessutom är jag alltid kissnödig när jag kommer hem. Frustrerande var ordet.
Hörde jag nån säga krig, svält och miljöhot? Fnys!
11/05/2012
Tonåring igen, då...
Det är skitjobbigt, det här.
Psyket: obalanserad med tvära kast mellan eufori och melankoli. Vredesutbrott som kommer lika oväntat som ett handskrivet brev på på posten. Glad och snäll i köket ena sekunden, arg och tvär i arbetsrummet i nästa... Hur gick det till? Dämpad. Och denna enorma trötthet som kräver en powernap - helst varje dag. Precis som en tonåring.
Fysiken: tala inte om det! Stel, torr, mensen som trilskas, antingen kommer den inte alls eller så sköljer den över en och gör så man knappt våga gå hemfrån.
Allt hänger...och då menar jag allt!
Förresten...Kan ingen vänlig själ komma på ett bättre namn än klimakteriet? Förslag, tack!
Bad mama
Tror att jag är vad som kallas HSP - Highly Sensitive Person. Känner
Jag är ju inte direkt universums mittpunkt - även om jag ibland verkar tro det.
Känner att det blir för mycket fokus på hur jag reagerar på deras, antagligen helt normala tonårsbeteende. Tror att de tänker: Kan jag inte bara få vara ifred, ha en chilldag, eller rent av bara vara en smula nere!
Men om jag inte försöker att lirka och fråga hur det är så känner jag mig som en dålig mamma. Så om de inte vill kommunicera så riktar jag fokus på mig själv och betygssätter mig själv.
Och jag får inte MVG kan jag säga.
Är inte det självcentrerat, så säg. BAD MAMA.
Gråtlåt
Jamen då tar vi och kickar igång höstdepressionen! Den här sången är väldigt lättgråten, om man nu mot förmodan skulle behöva lite hjälp i starten. Sätt dig bekvämt, blunda och släpp loss.
11/04/2012
In your dreams!
De blir nog förvånade när de upptäcker att jag som skriver inte är den de hoppats på...
Jag blottar mig - han vill klippa tånaglarna
Häromkvällen låg jag i badet och började tala med ICE (han får heta så här, eftersom det är det som kommer upp på mobben han ringer. In Case of Emergency) som satt vid sidan om med ett glas vin. Det jag ville dela med mig av var ganska känsligt, svårt för mig att säga. Men jag tänkte, det är nu eller aldrig:
Jag vill att du ska veta att jag är ledsen för att jag har så svårt att visa känslor, att vara fysisk, kramas och så. Det gäller både dig och ungarna.Du kanske inte förstår, men för mig var detta ett stort steg och ett Öppnande av mig själv.
Vad gör han då? Jo, han börjar rota i badrumsskåpet efter nagelklipparen! Grrrrrr.
ICE är bäst på många olika sätt och jag önskar mig ingen annan man, vi har nu kamperat ihop i 21 år. Men vad fanken är det med detta att det ska vara så svårt att lyssna?
Är det bara jag, eller? Eller var det hans sätt att omedvetet signalera att det blev just - känsligt.
11/03/2012
Chill, som ungdomarna säger
ICE spelar golf med en kompis. Jag är mera av en solskensgolfare och tackade nej till att följa med. Tumvantar o toppluva på golfbanan? Not for me.
Kompisen L är en passionerad matlagare och det passar ju bra, för då har de ett antal timmar att komma på vad lördagsmiddagen ska bestå av, göra varsin en handlalista och handla på vägen hem. Perfekt!
Skönt att vara hemma, tvätta lite, spela lite Ruzzle på mobben, kanske titta på något program jag missat på SVT Play. Nej, mitt liv är inte mer spännande än så idag, och I like it! Lättroad? Ja, det är bara förnamnet.
Både Stora och Lilla är lite förkylda, så vi har en stannainnedag alla tre. Fast nu brassar Stora på med musik i badrummet, och det brukar vara ett tecken på att hon ska lämna hemmet. (Väldigt smartnot att sätta in högtalare när vi renoverade bägge badrummen. Man kan ju liksom inte gnälla för att grejerna används.)
Kompisen L är en passionerad matlagare och det passar ju bra, för då har de ett antal timmar att komma på vad lördagsmiddagen ska bestå av, göra varsin en handlalista och handla på vägen hem. Perfekt!
Skönt att vara hemma, tvätta lite, spela lite Ruzzle på mobben, kanske titta på något program jag missat på SVT Play. Nej, mitt liv är inte mer spännande än så idag, och I like it! Lättroad? Ja, det är bara förnamnet.
Både Stora och Lilla är lite förkylda, så vi har en stannainnedag alla tre. Fast nu brassar Stora på med musik i badrummet, och det brukar vara ett tecken på att hon ska lämna hemmet. (Väldigt smart
Fint att bli gammal
En fin tanke en dag som denna då vi tänker på alla som inte finns med oss längre.
MEN, det är vid väldigt få tillfällen jag gör vågen åt mitt åldrande, måste jag erkänna...
Mitt-i-livet-melankoli
Jag
ligger under en sten och håller på att skrumpna bort. Vad är jag för förebild
för mina barn? Vad är jag för livskamrat till min man? Vad är jag för en
självömkande person som gnäller över dessa saker istället för att ”göra något”
åt saken, ”rycka upp mig”. Har provat lyckopiller i större och mindre doser –
inget hjälper. Vad finns det kvar då? Har börjat träna tre gånger i veckan, och
har fortfarande ont och sover dåligt – vad hjälper då? Har gått hos psykolog i
snart tjugo år och skriver ändå dessa rader – vad hjälper då?
Jag
ser mina dåliga sidor i mina döttrar, grinighet, dåligt tålamod, surhet, kort
stubin, slarvighet, egoism. Det är mitt fel, känner jag.
Livsledan
är total. Vad finns det som är roligt? Gör något roligt säger de. Ja, men det
finns inget som är roligt. Står högst upp på Maslows behovstrappa och känner
mig bara fruktansvärt vilsen och energilös. Försöker coacha dottern att söka
jobb. Med vilken auktoritet kan jag göra det som bara sitter framför datorn
hela dagen och pillar på min mobil däremellan. Plus en powernap på en timme,
men som igår blev fyra.
Predikar
sårbarhetens lov, men bemöter kritik med aggressivitet och förnekande eller
bortförklaringar. Blir sur för att familjen inte hör av sig, men jag hör ju
inte heller av mig till dem.
Känner
mig oändligt bortskämd som ”har allt” men som ändå gnäller. Försöker från tid
till annan med projektet Se det positiva i tillvaron. Se de små sakerna. Det
lyckas periodvis.
Ägnar
mig just nu på” heltid åt att vara i klimakteriet” och skämtar om detta med
människor runt omkring mig, men verkligheten är verkligen inte så munter.
Kanske är min skämtsamhet och självironi en rustning för att våga erkänna att
min livssituation inte är hållbar i långa loppet.
Jag
är mitt i livet, öppen med humor och en familj som fungerar. Många skulle nog
bli förvånade över mina ”mörka” tankar. Och jag känner en skam för att jag
känner så här och för att jag utsätter min familj för detta, det måste vara
otroligt jobbigt för dem. Vi lever ett otroligt privilegierat liv vad gäller
ekonomi, familjeband, bor fint och har mycket tid för fritidsaktiviter och att
vara ute i naturen, engagerar oss i barnen. Min man är omtänksam och lojal och
en bra pappa.
Har
börjat med yoga, är numera stamkund på hälsokostbutiken på hörnan, en
skrattretande parodi på en åldrande kvinna. Vad är nästa steg, en retreat i Goa
eller en pilgrimsvandring i Spanien?
Både
familjen(tror jag) och jag häpnar över mitt nya jag..
Ska jag någonsin bli mig själv igen eller är detta mitt nya jag.
Och är det i såfall bra eller dåligt? Rätt eller fel?
Eller ÄR det bara?
Som det ÄR?
Ska jag någonsin bli mig själv igen eller är detta mitt nya jag.
Och är det i såfall bra eller dåligt? Rätt eller fel?
Eller ÄR det bara?
Som det ÄR?
11/02/2012
Kvinnor jag uppskattar
Jag vill bli som Marie Göranzon när jag blir stor. Läser om hur hon kämpat för att accepetera sig själv, att tycka att hon är bra och hur allt föll på plats och rollerna började regna över henne när hon släppte taget över kontrollbehovet. Jag duger, sa hon till sig själv.
I en intervju inför Bergmans 'Viskningar och rop', får hon frågano m hur hon själv hanterat sin yrkesroll, att vara borta mycket från sina barn (ett av temana i förställningen). En annan fråga handlar om detta med att reda ut alla surdegar (metaforkrock) med sina barn. Man känner att intervjuaren önskar ett svar från henne i stil med: Inga problem!
Istället svarar hon ungefär: Det är klart att det varit jobbigt och problematiskt för både barnen och för mig att jag varit borta så mycket. Nej, det finns mycket outrett mellan mig och barnen.
Så härligt ärligt! Och vilken hjälp hennes uttalanden ger en sån som mig, där min inre kritiker vill att jag ska vara perfekt. Samtidigt som jag strävar efter att vara autentisk, med både fel och brister.
I en intervju inför Bergmans 'Viskningar och rop', får hon frågano m hur hon själv hanterat sin yrkesroll, att vara borta mycket från sina barn (ett av temana i förställningen). En annan fråga handlar om detta med att reda ut alla surdegar (metaforkrock) med sina barn. Man känner att intervjuaren önskar ett svar från henne i stil med: Inga problem!
Istället svarar hon ungefär: Det är klart att det varit jobbigt och problematiskt för både barnen och för mig att jag varit borta så mycket. Nej, det finns mycket outrett mellan mig och barnen.
Så härligt ärligt! Och vilken hjälp hennes uttalanden ger en sån som mig, där min inre kritiker vill att jag ska vara perfekt. Samtidigt som jag strävar efter att vara autentisk, med både fel och brister.
11/01/2012
Var går gränsen mellan personligt och privat?
Ja, det är väl upp till var och en kan man tycka. känner en viss vånda över detta. Kanske kommer jag att skriva något jag ångrar...
Men förhoppningen med att vara öppen är väl ändå att det ska ge styrka, igenkänning och samhörighet till dig som läser. Vi får se vad det blir. Jag kanske upplevs som en mussla i dina ögon?
Troligtvis blir mina texter en mix av navelskåderi och självömkan å ena sidan, och utåtblickande och omvärldsanalyserande å andra sidan.
Liiite varning för paradoxer här alltså.
Och motsägelser.
Och både och snarare än antigen eller.
Men förhoppningen med att vara öppen är väl ändå att det ska ge styrka, igenkänning och samhörighet till dig som läser. Vi får se vad det blir. Jag kanske upplevs som en mussla i dina ögon?
Troligtvis blir mina texter en mix av navelskåderi och självömkan å ena sidan, och utåtblickande och omvärldsanalyserande å andra sidan.
Liiite varning för paradoxer här alltså.
Och motsägelser.
Och både och snarare än antigen eller.
Denna bilden - mitt liv som det borde vara
Att leva livet som en icke-tillknäppt person står högt på min lista.
Titta på tanterna (jag säger tanter i en VÄLDIGT positiv bemärkelse) på första raden! Så glada, bekymmerslösa, barnsliga, struntaivadallaandratycker-attityd.
Och jämför sen med tanterna på tredje raden. Ser ut som att de har varsitt kvastskaft instoppade i...
Mera blaj och nonsens i livet ska det va! Mera asgarv. Mera göra bort sig och skratta åt eländet med andra. (Skriver jag som tycker det är hemskt att "göra fel")
Men de där asgarven drunknar ofta i alla måsten och borden, så när man har tid/lust/tillfälle att skratta och larva sig så är det liksom för sent.
Och är det riktigt tillåtet att ta allt med en klackspark. Tänk om det straffar sig senare?
Imperfect bitch - det är jag det!
Jag tror att vi är några stycken som sätter en ära i att försöka att vara autentiska - med fel och brister. Jag försöker, även om jag för kämpa mot min inre kritiker som hela tiden vill att jag ska vara på topp, prestera på topp och vara en allmänt rättskaffens människa 24/7.
Trots mitt epitet är jag också snäll, omtänksam, intressead av andra männiksor. En som försöker att ställa upp när någon behöver det. Och att peppa och ge komplimanger - jag älskar det. Just detta med komplimanger är så himla bra för det är egentligen lika skönt för mig som som ger som det är för den som tar emot.
Att vara kärleksfull tror jag att jag har lite svårare för, konstigt nog framförallt mot de mina. Och det är något som gör mig ledsen och bekymrar mig, och som jag försöker att arbeta med.
Trots mitt epitet är jag också snäll, omtänksam, intressead av andra männiksor. En som försöker att ställa upp när någon behöver det. Och att peppa och ge komplimanger - jag älskar det. Just detta med komplimanger är så himla bra för det är egentligen lika skönt för mig som som ger som det är för den som tar emot.
Att vara kärleksfull tror jag att jag har lite svårare för, konstigt nog framförallt mot de mina. Och det är något som gör mig ledsen och bekymrar mig, och som jag försöker att arbeta med.
Det ska smidas i tid... nepp!
Jaha, då var man sist på bollen, late-adopter, you name it. Att börja blogga hundra år för sent är ju så typiskt mig.
Men varför har jag då börjat? Jo, dels för att jag känner en glädje i att uttycka mig i skrift. Och ett behov. Tänkte att bloggen är ett lite friare sätt att uttrycka sig på. Jag är annars ganska bra på att finslipaslakta texter. Språkfascist, faktiskt. Jag erkänner.
Men nu ger jag mig ut på djupt vatten och ska göra mitt bästa för att inte använda deleteknappen alltför frikostigt även om det kommer att resultera i konstiga meningar och kringelikrogiga dispositioner.
Buckle up, nu kör vi!
Men varför har jag då börjat? Jo, dels för att jag känner en glädje i att uttycka mig i skrift. Och ett behov. Tänkte att bloggen är ett lite friare sätt att uttrycka sig på. Jag är annars ganska bra på att finslipa
Men nu ger jag mig ut på djupt vatten och ska göra mitt bästa för att inte använda deleteknappen alltför frikostigt även om det kommer att resultera i konstiga meningar och kringelikrogiga dispositioner.
Buckle up, nu kör vi!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)