Får man?

Får man vara deppig?

Får man vara det fast barnen inte har vare sig borderline, ADHD eller ätstörningar?
Fast men har en man som är omtänksam, trygg och generös.
Trots att man får ynnesten att plugga ett "onödigt" ämne på universitetet.

Få man det?

Barnen är vettiga, varma och eftertänksamma. De har ambitioner, de gör bra ifrån sig i skolan och på jobbet. Fina tjejer som jag uppskattar mycket men inte låter dem veta det lika ofta som jag skulle vilja.

Får man vara deppig? Fast man nog anses som en kul och extrovert typ, med hyfsade tentakler för andras välbefinnande. Är man till och med en falsk person som går från krogkvällens garv och gemenskap med vänner för att sedan tystna och sjunka in i grubblerier när man stiger över tröskeln i hallen?

Är man deppig, är man bara lite låg, eller håller man på att bli tokig?

Får man tycka att livet är, tja, lite småtråkigt?

Intressant artikel om existentiell tråkighet i SvD

Trots att det finns hur mycket roliga saker som helst att hitta på. (om man bara hade energin) Trots att man "har det så bra". När man hellre sitter inne en solig dag och spelar hundrade omgången Ruzzle på mobben istället för att gå ut i höstvärmen. När man tycker att man är duktig för att man bäddat sängen, diskat och klätt på sig, till skillnad från dagen innan...

Får man tycka att det är för mycket i livet som är upprepningar; till galenskapens gräns så vet man vad som ska hända, vad som kommer att sägas.

Men den största frågan är kanske hur man bryter med detta. Med depp och tråkighet.

Problemet är ju tyvärr att det mesta är upp till en själv. Eller är det det...

Nej

Tackar nej till förfrågan om att vara med i ett TV-program.

(Eller jag orkar inte ens ringa upp och tacka nej, jag bara ignorerar det.)

Det säger väl det mesta om min energinivå just nu. :-(

Men - efter regn kommer väl sol som de säger.

Stora tycker till

Sitter i köket med ICE och Stora har synpunkter på vårt liv:

Ni sitter ju bara hemma och tittar på TV! Alla andras föräldrar går ut och äter middag!

Jag är nöjd att jag inte går i försvarsställning eller låter mig provoceras:

Jaha, tycker du det? Det tycker inte jag.

Och ja, vi är hemma ganska mycket, men nej, vi tittar inte mycket på TV. Oftast åker den på först runt nio på kvällarna och det tycker jag är OK.

Men bakom Storas anklagelse kanske finns en omtanke. Hon märker nog att jag inte är på topp och vill att jag ska hitta på mer saker utanför hemmet. Så är det nog. Och hon har nog rätt...

***

Fick A på tentan och därmed på hela kursen! Så nöjd. Nya kursen leds av en engelsk professor som talar sån där underbar Cambridgeengelska. Njutbart!

***
Till helgen drar jag och ICE till Eksjö då Lilla ska spela USM. Stannar i Vadstena på fredagen för en golfrunda och sedan hotell och sportbar i Jönköping med EM-kval i fotboll. På lördag söndag matcher.
(Ser du Stora, vad pappa och jag hittar på för bus)

 

Livet i punktform

Tentapluggar för fullt men här kommer en lägesrapport:

Grymt stolt över mig själv efter första intervallpasset. 30 min: gå 5, spring 1 minut.

***
Blir tokig över all tvätt. När vi var utan tvättmaskin när vi byggde om badrummet tvättade vi två maskiner i veckan. Nu är det mer än dubbelt så mycket. Och när jag hittar strumpor som sitter ihop i torktumlaren jag då är jag nära att bli rättshaverist.

***
Ligger på en femma på deppskalan. Grågrå, men inte så farligt alltså. Kanske är fem på en tiogradig skala ungefär vad man kan kräva av livet?

***
Imorgon blir det Dramaten med en kompis. KUL. Och nästa vecka Folkoperan. Kulturtanter!

***
Matlagningstarmen ligger på all-time-low; igår blev det kalaspuffar och fil till middag. Det är väl hela kostcirkeln va?

Nu tillbaka till böckerna! Nej, nu ljög jag för jag ska spela några Ruzzel först...

Ciao!