6/30/2013

Gött mos

Nu väntar en vecka i Göteborg och Partille Cup för Lilla. Ska bli så roligt att träffa handbollsfamiljen, titta på matcher och äta och dricka gott på kvällarna.

Samvaron brukar hålla Dämonerna på plats för att tala med Bergman. Man hinner ju liksom inte med självömkan och navelskåderi när man har fullt skägg.

Tveksamt därför om det blir så mycket bloggat, men man vet ju aldrig...

Du får la ha en skön sommarvecka, med eller utan semester!

Gött mos och allt det där.

Att kramas eller inte kramas, det är frågan

Ååå, jag har aldrig sett dig krama din mamma!

Så utbrister en av Lillas lagkompisar när vi nojsar efter en match.

Tänk vad en sån oskyldig kommentar kan trigga igång dåliga mammasamvetet.
Som jag skrivit tidigare så har jag en hang-up på detta med kramar. Det kommer helt enkelt inte naturligt för mig, i alla fall inte med mina närmaste. I många år nu har jag mentalt rullat mig i tjära och fjädrar som straff för denna abnormitet.

Jag kommer ihåg en dag för, kan det vara tio år sedan, när Stora kliver  genom dörren efter en skoldag. Intet ont anande.
För jag hade nämligen bestämt mig för att nu skulle det minsann kramas.

Scenen där hon blir stel som en pinne i min famn och undrar om det hänt något, ja den kommer jag aldrig att glömma.

6/28/2013

Armar

Vitsen med armar är väl att:
  • ha en kroppsdel där händerna passar in
  • kunna kramas
  • kunna vinka in en taxi
  • vifta bort mygg
  • göra armhävningar (ahahahahhhaha)
  • kunna flaxa fågeldansen
  • dirigera en symfoniorkester om man så önskar
Ja, listan på praktiska tillämpningsområden kan göras i princip hur lång som helst, det är bara fantasin som sätter gränser.

När jag tänker på mina armar associerar jag emellertid aldrig på Funktion - bara på Utseende.

Jag har nämligen världens komplex för mina armar och den lilla accessoire som kallas gäddhäng.

Hur sjukt är det på en skala att skämmas så till sin grad för denna kroppsdel att det har tagit nästan femtio år att våga dra på sig ett linne och blotta detta monstruösa för mänskligheten?

Ytterligare ett "förbättringsområde". Och då menar jag inte att som min tidigare PT ägna sig åt att få bukt med problemet genom att träna biceps, biceps och biceps.

Nä, jag ska istället förlika mig med hänget. Kanske till och med känna lite ömhet. Mjukt och lent är det ju. Och dessutom en matriarkal markör av episka mått - mamma har det, mormor hade det och jag kan slå mig i backen på att både gammelmormor och andra brudar i släkten före henne hade det.

Men de var nog mer inriktade på funktion snarare än estetik, så jag tror att de gav blanka fanken i hänget.

6/27/2013

Sommarmat



 
 
Det är kris när man redan nu lider svår brist på uppslag till middagsmat. Det blir lätt att man grillar sig till döds så här på sommaren...
 
Som omväxling gjorde vi rimmad torskrygg med pepparrot, räkor och skirat smör. Så gott och så fräscht.
 
Har du några bra recept att dela med dig av - till mig och till andra som läser.

6/25/2013

Min lilla AC

Visst ser den ut lite som R2D2 i Star Wars, min lilla AC?

Låter som fanken men håller Bitchen cool på många sätt.

6/23/2013

Upp som en sol...

Började dagen full av energi. Dammsög, klappade pelargonerna, rensade några köksskåp, handlade,tvättade mattor ocj sängkläder. Ikväll bädda rent med soldoftande lakan, men just nu så där märkligt energilös igen.

Jabbadabbadoo

ICE spikar brunnslock. Jag dammsuger.
Lätt att förpassas till stenåldern här på Älggården.
Hälsningar från Wilma Flintstone.
Fred vinkar från vedbon.

6/21/2013

Midsommar

På Älggården.

Hoppas du får en fin midsommar!

6/20/2013

Känsligt ämne

Landet nästa. Först för midsommar med kompisar och sedan för gradvis heltidsboende.

Lilla vill inte vara med på midsommar, hon tycker det är obehagligt när vi dricker. Jag föreslog att jag inte skulle dricka men det hjälpte inte. Lite snörp i hjärtat får man ju när hon åker med en kompis till Småland istället.

Svårt det där, tycker jag. Vi har ju suttit ensamma midsommar under ett antal år nu och i år ville vi träffa kompisar. Fick lova henne att be om lov nästa gång. Kanske är det bara en period hon går igenom och då får vi välja bort middagar med kompisar där ju vin är ett naturligt inslag. Vi får sitta ensamma istället...

Lite skamfyllt är det att skriva om det här ämnet.

Hur tänker du kring detta?

6/19/2013

En stekare, en hipster och Asklepios.

Blev bjuden på en shot av en stekare i tjugoårsåldern på Juiceverket idag när jag med desperation i blicken kom inrusande och såg ut som om jag hellre gått till Plattan för att få något uppåttjack (då förstår du hur risig jag ser ut...)

Med allvarlig min sköt han sakta det frostade glaset sidledes åt mitt håll.
Du behöver den här, sa han som värsta dealern.

Ge mig allt du har, vädjade jag till hipstern bakom disken samtidigt som jag dängde glaset i disken och väste fram ett tack.

Gick hem med en nygjord Asklepios Hälsojuice: banan, spenat, äpple, selleri  och vetegräs, spetsat med extra allt: spirulina, gojibär, vassle och guarana.

86 pix.

Och en eftermiddagsslummer senare är jag fortfarande dödstrött.

Orka som ungdomarna säger.

6/18/2013

Soppatorsk

Kroppen min är helt slut. Tar en eftermiddagslur, vaknar och är - trött.
Skickat iväg Lilla till apoteket för att köpa blutsaft. Något jag inte druckit sen Stora föddes för 20 år sedan. Hoppas det hjälper.

Kanske blir en bloggpaus.

6/17/2013

Jag är seriemonogam

Ännu mer tillbakablickar:

Träffade som sagt P när jag var 15 och vi höll ihop i tio år. Med tanke på att mitt nuvarande förhållande varat i 22 år nu så är jag väl närmast att betrakta som seriemonogam.

Hrm, däremellan sådde jag visserligen min vildhavre men det är inget som lämpar sig för detta medium. En lite längre period var jag dessutom tillsammans med C, med vilken jag antingen älskade eller grälade. Inget som rekommenderas men som ändå finns med på erfarenhetskontot.

6/15/2013

Menopauskvinnans inre rättegång

Ulrika Milles skriver väldigt bra om klimakteriet i DN idag. (går inte att läsa hela artikeln, men köp papperstidningen).

Några citat:
Det utdragna steget från den traditionella kvinnorollen som ung, attraktiv och behövd, som alltid beskrivs som att förlora något borde kunna handla om något annat. Frihet.

Den process som jag just nu går igenom innebär alltså att jag vinner något.

Frihet att bli sig själv bortom plikter, påbud och internaliserade regler. Bli en gestalt bortom sandwichkvinnan: hon som klämd mellan barn och åldrade föräldrar varit samhällets förmildrande fjädring sedan tidernas gryning.

Samhällets förmildrande fjädring; så på pricken! Man ska jämka och medla, pusha och förmana om vartannat. Gamla uppfostringsideal ställs mot nya och måste förklaras för undrande föräldrar.

Menopuskvinnans inre rättegång.

Är det inte det jag håller på med hela tiden? Ställer mig själv till svars, frågar vad som är rätt och fel och vad som är OK eller inte?

Hur ska det gå till slut?

Ska jag straffas eller ska jag bli - FRI?

6/13/2013

Kampen

...för att få ha mina grejer ifred fortsätter.
Moahahahaha!

6/11/2013

Personlig utveckling - ett sisyfosarbete



Två sidor av myntet.
Vad är det jag håller på med egentligen? Det kan beskrivas som två sidor av samma mynt.
 
Håller jag på att dissa mig själv för att jag tycker att jag är dålig?
Eller har jag en stark vilja att förbättra och utveckla mig som människa, utifrån ett "jag" som faktiskt är helt OK?

Ur olika perspektiv blir den fas jag nu genomgår i livet färgad i olika färger, fastän handlingar och tankar är de samma. Jag är dålig och vill bli bättre = svart. Jag är OK och vill bli bättre = vitt.

Ur en intressant artikel i SvD saxar jag följande:

...föreställningen om att man måste förvandla sig till en bättre variant av sig själv uppstår genom en jämförelse mellan vad man för tillfället är eller anser sig vara, och förhoppningen om att det skulle kunna bli något annat och bättre. Och jämförelsen skulle aldrig komma till stånd om det inte vore för att det finns andra människor som åtminstone verkar lyckas bättre...

Aha, det är i det jämrans jämförandet med andra som mina grubblerier grundar sig.

Kan en självutveckling verkligen nå sitt mål?

Nej, färdig blir man nog aldrig. Rena rama sisyfosarbetet är vad det är.


Därav den ständiga känslan av missnöjdhet kanske. Men om man slutade sträva efter att bli en bättre upplaga av sig själv då, hur bra skulle det bli? Lösningen kan vara att stanna upp och berömma sig själv för sina strävanden kanske, inte för att man upp nått målet.

Måtten för framgång och lycka ändrar sig allt efter dagsläge och humör. Det som på morgonen såg ut som ett lyckat liv kan redan samma kväll ha förvandlats till ett rent elände, även om ingenting egentligen förändrats.

Som någon så vist uttryckte det:

Det är inte hur man har det, det är hur man tar det, som gör skillnaden

Bröllopet

 
Jo, bröllopet var jättefint med vacker klänning, gråtfärdigt brudpar som gick uppför kyrkgången och inte vågade titta vare sig på varandra eller på de församlade gästerna av rädsla för att spricka i ett gråt som inte ser ut som ett Hollywoodgråt, snarare en grimas. Stora, som då var fyra, sträckte behagfullt ut sig på rygg på den där sammetsklädda lilla bänken där vi skulle knäfalla.

Bild efteråt på kyrktrappan med alla gäster, i sann Madde och Chris-anda. Vi vid Gustaf Vasa kyrka, de på Drottningholm.

Efterföljande middag med presenter och fina tal, sedan brudsviten på Grand Hotel.

Och precis som för Madde och Chris så är det ju efter ja-sägandet vid altaret som allt börjar. Det Riktiga Livet som består av Nöd och Lust.

Vaknätter med ilsken bäbis, ska det vara så här resten av livet?

Glädjen i en andra graviditet som bemöts av maken med ett lakoniskt, pragmatiskt romantiskt: "Då får vi skaffa större bil och garageplats".

Oron över att skaffa barn sent i livet. "Om det blir nåt fel då?". "Det fixar vi", svarar han.

Ungar som bevisar varför de i stockholmsmun kallas för "kilar".

Äktenskapet som lever sitt liv som ett gummiband - ibland är vi nära och ibland är vi långt isär - och kampen för att det inte ska brista.

ICE, till synes utmärglad, hemkommen från sjukhuset tidigt den morgonen då hans pappa gått bort.

Ytterligare vaknätter i väntan på tonåring - vars förmåga till handling/konsekvenstänk - som för alla tonåringar inte är fullt utvecklat.

Grå vardag som kretsar kring hämtning/lämning/handling.

Flytt mellan lägenheter, Bostadskarriär, som det heter här i Stockholm. Flaskan med Midorilikör som någon hade med sig till mitt lilla krypin när ICE och jag träffades har konstigt nog hängt med genom åren och vi kastade den först när vi landat på nuvarande adress för några år sedan.

Ljuspunkter och upplevelser med hela familjen, som små gåvor i form av fjärilar som för någon sekund fladdrar förbi och lämnar varma spår i magtrakten.

Omställningen när ungarna klarar sig själva och vi får egen tid, vad gör vi med den?

Glädje över kapabla ungar med integritet. Självgående, trygga, analytiska som trivs i sitt eget sällskap.

Oro över att de "trivs i sitt eget sällskap", ska du inte chilla med kompisarna efter plugget/jobbet/i helgen/efter matchen?

Lyckan i att vara ett bra team, om man får uttrycka det så osentimentalt och icke-romantiskt.

För ett bra team, det behövs när man ska leva Det Riktiga Livet. Det som levs när man krånglat sig ur klänning och slöja och rensat håret på otaliga hårnålar.

Och i backspegeln kan man konstatera ett Lusten har vunnit över Nöden.

Ser framåt och jobbar på att det ska fortsätta vara så.


PS. Jag har låtit mig inspireras till detta inlägg av krönikören Westgårdh på Aftonbladet.

6/10/2013

Bajsblöja betyder lycka

Alltså. Jag blir så provocerad av den lyckohets som dagens samhälle innebär. Allt ska var en källa till lycka. Allt.

Har ni sett blöjreklamen där man på fullt allvar påstår att antalet blöjbyten är lika med antalet mystillfällen med bäbisen.

Säger bara bajsblöja.

Vilken jädra press det sätter på dagens småbarnsföräldrar. GRRRRR.

6/08/2013

Livet är för kort

...för att tycka saker är pinsamma.
...gnälla över småsaker.
...låta andras dumhet bli en källa till irritation.
...tänka "jag älskar dig" men inte uttala orden högt.
...tänka "vad fin du är" och vara tyst.
...inte prova på tokiga och annorlunda saker.
...vara osams med sig själv.
...tänka elaka saker om sig själv.
...leva livet fullt ut varje dag; ibland under vila, ibland i aktivitet.

Jobbar på det.

6/07/2013

Golf istället för HIIT

Dags för tredje artonhålaren på lika många dagar.

En runda innebär fyra timmars promenad, vilket är gott nog, tycker jag.

Härligt väder är det också!

6/03/2013

Har det bra och gnäller

Ibland smyger det på sig ett dåligt samvete. Jag har det så himla bra. Det är nästan så jag skäms när jag tänker på hur jag klagar och är frustrerad fastän...

När en god vän ringer och säger att han är arbetslös från och med måndag blir det ännu mer påtagligt.

Hur gör man för att passa på att njuta av solen innan orosmolnen hopas?

Bitchen ska bli starkare


Nu jädrar i min lilla låda är det dags!

Dags att börja mitt nya starka liv.

Tänkte prova något som heter HIIT-träning, vilket är en slags intervallträning som ska köras 4 dagar/vecka. 5 minuters uppvärmning PW, sedan jogga en minut och gå fem minuter. Upprepa så att passet blir 20-25 minuter.

Metoden ska vara bra för att maximera kaloriförbränningen och det ska gudarna veta att den här Bitchen behöver efter en lång vinter med den eminenta aktiveteten Stillasittande Med Fjärrkontroll.

Wish me luck!

6/02/2013

Dagens outfit

...såna bilder ska man ju ha som bloggare.
Har jag hört.

Trädgårdsdags

Får se om det blir egen färskpotatis till midsommar.
Så himla smidigt sätt att odla. Så har vi gjort i flera år nu. Ingen kupning, inget ogräsrens bara det goda och härliga.

Känslan när man (ICE alltså, för en gång hoppade det ut en skräckinjagande padda ur säcken och jag har inte hämtat mig än)tar kastrullen och skördar. Den är oslagbar.