Teknikterror

Skrivarna hemma hos strejkar ungefär varannan dag, och när de funkar skriver de ut ungefär vartannat dokument och KRÄVER sedan omstart.

Filmerna som spelats in med splidans nya videokameran går inte att bränna till DVD. "Fel format".

Kanalerna på TV:n på landet dyker bara upp när det behagar dem själva och på vilka kanalnummer de själva tycker är lämpligt och de här förbenade fjärrkontrollerna ska vi bara inte tala om (om Viasat skulle möta mig på en mörk skogsväg... i sällskap med farbrorn här...)

"Mamma, det är nåt fel på min mobbe!!!" (...skicka teleoperatörer, mobiltelefonfabrikanter, mobilnasare och deras gelikar till samma mörka skogsväg...)

Markören på min dator hoppar hit och dit, fastnar där den vill och gör mitt skrivande - mlngraaaarhhhgggg- omständligt och tidsödande.

Laddsladden till kameran? Spårlöst. Interpol!?

"Är det nåt fel på trådlösa nätverket?" väser ICE fram mellan blottade tänder, ackompanjerat av öronbedövande vansinnesknatter på alla tangenter. Samtidigt. Är det underligt att hans G har gjort myteri och försvunnit.

Appen där mina böcker ska finnas är lika oberäknelig som en fjårtis, och kräver lika mycket gull, lirkande och tillbejande av högre makter som densamma.

Och den där jämrans radion till köket där man kan streama musik direkt från Ipoden.

Jag säger bara: Döda mig!

 Men så arg som tant och farbror på filmerna blir ju aldrig jag, trallallllalllalllla.